Recension från BOBORG.SE
Publicerad 11 april 2022
I lördags hade vi den unika möjligheten och ynnesten att under fem timmar bekanta oss med ett välvalt urval av samtida svenska visartister. Lidköpings visfestival är tillbaka efter ett uppehåll på två år på grund av Coronskiten. Och det blev återkomst som visar att visfestivalen är alive and kicking. Och det är något vi musikentusiaster ska vara glada och tacksamma för. Och det är vi!
Festivalen har ett bra upplägg. Varje artist gör ett set på sådär fyrtiofem minuter. Så fika- och pinkpaus när man också han höra poesiuppläsning av presentatörerna. Men även andra bjuds in att läsa egna eller andras lyriska alster.
Varje visfestival har ett tema. Årets var Nils Ferlin. Det innebär att varje artist i år skulle ha skulle ha en tonsatt dikt av Ferlin i sitt set. Det är en kul idé som gör att vi får höra många personliga dikttolkningar som visar visans breda palett.
I år började det traditionellt med numera stockholmsbaserade Maria Lindström. Det kändes nästa som visarkeologi, gammaldags både till form, innehåll och framförande. Småkul och kluriga texter till melodier man ibland tycker sig ha hört förut fast man inte har det. Habil viskonst.
Efter diktintermission där Niclas Abrahamsson läste Ferlin och eget och Jimmy Tingstedt skanderade Ferlin var vi redo för nya äventyr i visans vida värld.
Och mötet med Ola Aurell var ett äventyr i ordets allra bästa bemärkelser. Han har förmågan att dra ut sina berättelser i alla sina mest absurda konsekvenser. Han har en sjuk humor som är både omskakande och uppfriskande. Han är riktigt rolig på sitt alldeles egna, eller man ska nog snarare säga säregna sätt. Hans sånger liknar ingen annans. De är fyllda av märkliga överraskningar och logiska kullerbyttor. I hans sjungna berättelser poppar hela tiden speciella tankar och formuleringar upp som majskornen i en het popkornpanna. Galet är bara förnamnet. Men det är ofta en tänkvärd galenskap.
Hans sång Fogden, om språkförbistringens vådor, är en klassiker, galet rolig både till innehåll och framförande. Han gjorde också en dråplig variant på Lars Winnerbäcks Om jag lämnar dig nu med uppdaterad text. Och förstås gjorde han både han och hon själv med den äran.
Han vet hur man använder orden så att den sjukaste tanke visar sig vara fräsch. Så här säger han själv:
”En metafor är som att meta med ett får
Man kan dra det ganska långt, men inte längre än det går”
Man ska inte använda ordet ”snillrik” i tid och otid. Men hur ska man annars beskriva Ola Aurells bästa visor.
Efter det kom Ida Wiklund. Det var rar vispop med svesktoppsambitioner. Hon sjunger med stor inlevelse och slår gärna upp i falsettregionerna. Det var den sortens mycket allvarliga och weltschmertziga sånger som sjungs med slutna ögon och en rynka mellan ögonbrynen. Hon sjöng sånger om både covid och Ukraina. Sångerna flöt fram i en jämn ström i snarlika tempi och tonlägen. Hennes känsliga och sympatiska sånger togs väl emot av publiken.
2022 års visfestival avslutades med dubbla utropstecken. In kom Dan Viktor med hatt av papphammarsnitt och för stor kostym. Och han inledde (förstås) med det Ferlinnummer som skulle avsluta setet. Och som han gjorde det. Sen följde det ena och det andra som prövade visans gränser (om den numera har några längre). Långa minimalistiska instrumentalpassager kunde följas av en hemöversatt Chuck Berrylåt som utan att tappa sin rockskänsla ändå passade för mysig visfestivalallsång. Han lämnade visans trygga resonemangssjungande och gav sig ut i rockens domäner. Och där trivdes både han, vi och visorna. Det var kul och uppfriskande. Dan Viktor var en artist och showstopper av bästa märke.
Och det är klart att när det är visfestival kom alla kvarvarande artister avslutningsvis upp på scen och så sjöngs det allsång. Vi sjöng Ferlins I folkviseton; ni vet den där om att Ditt hjärta är mitt och mitt hjärta är ditt. Den känslan har nog många visentusiater om Visan.
Jimmy Tingstedt, Dan Viktor, Ida Wiklund och Niclas Abrahamsson
Ni kommer väl nästa år till Lidköpings Visfestival 2023!?, frågade värdarna. Och det klart vi gör. Lidköpings Visfestival är en kvalitetsföreteelse som ska vårdas, hyllas, stödjas och framför allt avnjutas. Tack!
Det är klart att vi kommer 2023!
BO BORG
Foto: Bo Borg
Lidköpings Visfestival 